Veckans dos av Dagens Medicin

Att politikerna struntar i läkarna, när det gäller sjukvården, är ingen nyhet. Nu går de också ut öppet i massmedia.

Sjukvårdsministern Cristina Husmark Pehrsson struntar fullständigt i vad enskilda läkare tycker, när de betonat att utslagningen av de svagaste riskerar öka med Försäkringskassans nya 180-dagarsregel. Det framgår av en intervju i veckans Dagens Medicin. På motstående sida (7) kan man läsa att Skånes regionråd Jerker Swanstein (m) struntar i vad läkarna tycker om regiondirektören Sören Olofsson och projektet Proluma.

Tidigt på onsdagsmorgnarna kommmer Läkartidningen tillsammans med Sydsvenskan. Lite senare samma dag - till lunch - kommer Dagens Medicin. Läkartidningen har blivit allt tråkigare med åren, men som läkare bläddrar man pliktskyldigast igenom den för att se om det är några nya vansinnespåbud på gång. Den har blivit som den numera nedlagda Post och inrikes tidning, där myndigheterna meddelade sina beslut officellt till landets medborgare. Läkartidningen meddelar beslut av det politiker-fackliga konglomeratet - vad de "förhandlat" sig fram till den här gången. Någon levande diskussion med läkarkåren är ovanlig, men förekommer i mindre frågor som högfettskost och diabetes. Annars meddelas mest vad nya avtal innebär. Marginellt höjd lön, oftast. Samt att några storsjukhus ska slås ihop och att ett nytt skrytbygge ska påbörjas.

Dagens Medicin har en mera livlig diskussion, och mer nyfikna reportrar. De har t ex bevakat Proluma, privatiseringar i stort och smått och ifrågasätter makthavare. I dagens nummer har man sin årliga lista över de 100 mest inflytelserika i sjukvårdssverige.

För Skånes del noteras att regionrådet Jerker Swanstein (m) ger regiondirektören från Stockholm Sören Olofsson sitt fulla stöd, trots kritik från revisorerna. Kritiken från läkarhåll mot Proluma viftar han bort som en spyfluga från räkfatet:
-De som kritiserar Olofsson och Proluma är framför allt stofiler som lever i det förgångna, hävdar han. Det är modigt (dumdristigt?) sagt av den högsta politiskt ansvariga.

Det mest beklämmande i artikeln är dock att ordföranden i Malmös läkarförening inte vill uttala sig om Proluma. Varför det? Törs han inte? Borde inte Läkarfacket ha en åsikt officiellt. Är det bara enskilda läkare och professorskollegier som bryr sig?