Normalitet på sexualitetens område - är det bara ett statistiskt begrepp? Legala frågor: var går gränsen för det förbjudna. Etiska aspekter: var borde gränsen gå? Räcker det med tumregeln: "samtyckande vuxna"? Och hur ska en psykolog förhålla sig till och hantera sådant?
På tisdag ska jag ha en föreläsning för psykologer om hur man hanterar HBT-personer inom psykologi och psykoterapi. Uppdraget är inte särskilt väldefinierat, så jag kan prata om vad jag vill. Hälften av åhörarna har KBT-inriktad utbildning och hälften psykodynamisk. Bara det kan ju liva upp diskussionerna, hoppas jag.
Som utgångspunkt hade jag tänkt ta några typärenden t. ex. tonåringen som kommer på remiss från skolkuratorn med frågeställningen: homosexuell? Vad menas med frågan? Varför kan inte tonåringen själv svara. Innebär det ett problem? För vem? Och har andra med den saken att göra? Det är inte helt klart vad kuratorn vill ha hjälp med. Sådana remisser skrivs. Jag vet för jag har besvarat åtskilliga.
Detta det enklaste av typfall kan ha många varianter - "komplikationer": kulturell bakgrund, språksvårigheter (tolkning), religion, ensamhet, depressivitet, suicidalitet, drogmissbruk, hypersexualitet, hiv, "effeminisering" - trans-problematik (nedan), prostitution ... Hur hanterar man det på bästa sätt.
Andra typfall: utredning av transsexualitet, shemales, bisexuella män som "vänstrar", vad är "sexmissbruk" (hypersexualitet, "nymfomani", hormonrubbning eller bara en normalvariant?) eller homosexuella som vill bli "botade" (t. ex. av religiösa skäl). Hur gör man med alla dessa olika HBT-personer när de söker psykologhjälp? Kan man hjälpa en pedofil att leva ett rättskaffens liv?
Jag tyckte först att jag skulle ha en genomgång av teorier på området, och ha fallbeskrivningar på slutet, men har nu bestämt mig för att göra tvärtom. Teorier tar vi bara om de behövs för den kliniska (=praktiska) handläggningen.
Det skulle vara roligt att få synpunkter på vad jag mera skulle kunna ta upp. Eller kreativa förslag om handläggningar.
På tisdag ska jag ha en föreläsning för psykologer om hur man hanterar HBT-personer inom psykologi och psykoterapi. Uppdraget är inte särskilt väldefinierat, så jag kan prata om vad jag vill. Hälften av åhörarna har KBT-inriktad utbildning och hälften psykodynamisk. Bara det kan ju liva upp diskussionerna, hoppas jag.
Som utgångspunkt hade jag tänkt ta några typärenden t. ex. tonåringen som kommer på remiss från skolkuratorn med frågeställningen: homosexuell? Vad menas med frågan? Varför kan inte tonåringen själv svara. Innebär det ett problem? För vem? Och har andra med den saken att göra? Det är inte helt klart vad kuratorn vill ha hjälp med. Sådana remisser skrivs. Jag vet för jag har besvarat åtskilliga.
Detta det enklaste av typfall kan ha många varianter - "komplikationer": kulturell bakgrund, språksvårigheter (tolkning), religion, ensamhet, depressivitet, suicidalitet, drogmissbruk, hypersexualitet, hiv, "effeminisering" - trans-problematik (nedan), prostitution ... Hur hanterar man det på bästa sätt.
Andra typfall: utredning av transsexualitet, shemales, bisexuella män som "vänstrar", vad är "sexmissbruk" (hypersexualitet, "nymfomani", hormonrubbning eller bara en normalvariant?) eller homosexuella som vill bli "botade" (t. ex. av religiösa skäl). Hur gör man med alla dessa olika HBT-personer när de söker psykologhjälp? Kan man hjälpa en pedofil att leva ett rättskaffens liv?
Jag tyckte först att jag skulle ha en genomgång av teorier på området, och ha fallbeskrivningar på slutet, men har nu bestämt mig för att göra tvärtom. Teorier tar vi bara om de behövs för den kliniska (=praktiska) handläggningen.
Det skulle vara roligt att få synpunkter på vad jag mera skulle kunna ta upp. Eller kreativa förslag om handläggningar.
Ja du, det finns nog miljoner olika saker du kan ta upp, men ger ändå några förslag. Dysberoende finns ju och både bland hetro, bi, trans och homosexuella. Andra komplicerade saker kan ju tex feticher vara. Hur ser bemötande ut för dem? Hur normal verkar och känner sig en person som har en mer udda fetisch och inte de vanliga hederliga. Sånna finns ju massor av, trampling, crush, skor, fötter, händer, saker av alla dess slag.
SvaraRaderaHur bemöts en prostituerad som väljer att sluta inom sjukvården, i skolan och i samhället? Vad finns det för kunskaper om alla ovanstående punkter bland de som arbetar med människor? Har nyss läst en kurs i bemötande av hbt personer i skolan och det var ganska intressant, både i varför folk valt att läsa den kursen men även i hur alla tolkade olika utifrån egna värderingar och normer.
Ja, nu fick du i alla fall några idéer om du inte själv tänkt på dom
Lycka till:-)