The Quick Fix - en rättsskandal?

"den största rättsskandalen i Sverige sedan andra världskriget"

Thomas Quick (alias Sture Bergwall) har lämnat in resningansökan i ett av de åtta fall där Quick dömts för mord. Ingen annan bevisning än Quicks egna bekännelser finns i något av fallen - inga vittnen och ingen teknisk bevisning. I något av morden tycks Quick haft fullgott alibi, i ett annat påträffades sperma i ett kvinnligt offer. När man senare kunnat DNA-testa denna så tillhörde den inte Quick. Detta har mystiskt nog inte hindrat fällande domar.

Quicks advokat tänker ta morddomarna en i taget och begära resning i samtliga.

Från seriemördare till seriebekännare och mytoman.

För flera år sedan var advokaten Pelle Svensson ombud för familjen till ett av mordoffren. Han hävdade mycket bestämt att domen var felaktig, och att ett flertal misstag begåtts av polis, åklagare och domstolar. JK Göran Lambertz granskade därför domarna mot Quick men trots viss skepsis kom han fram till att de var OK - en uppfattning som han nyligen fått ompröva. Nu tycker han att det i alla fall är tur för rättssäkerheten att det inte är någon som fällts mot sitt nekande, utan en som erkänt alla brotten, om det nu visar sig att domarna är felaktiga. Det var det dummaste jag någonsin hört honom säga. Bortser han ifrån att de verkliga mördarna fått gå fria? De flesta av dessa mord är redan preskriberade. Jag har hittills högaktat Lambertz för hans stora integritet och goda omdöme. Måtte jag kunna fortsätta med det.

Så journalisten Hannes Råstam var verkligen inte först, när han i slutet av förra året presenterade sina båda reportage om fallen i samband med att Quick återtagit sina erkännanden.

Professorn i kriminologi Leif GW Persson, som också varit kritisk under en längre tid, uttalade sig kategoriskt:

Jag har i tio år hävdat att Quickfallet är den dummaste brottsutredning som jag sett inte bara i Sverige utan överhuvudtaget./AB 2008-11-19

Gång på gång upprepas detta som ett mantra i domarna mot honom. Quick vet saker som bara gärningsmannen vet...
Det stora problemet är att detta inte är sant./Expressen 2008-12-07

- Det är obegripligt att polisen och åklagaren kunde tro på Quicks erkännanden. Han är den ende som dömts på sina erkännanden och utan stödbevisning. Det här tyder på en rättvisa i fritt fall och det är den största rättsskandalen i Sverige sedan andra världskriget, säger Leif G W Persson. /Expr 2009-04-20

Psykiatern Ulf Åsgård är expert på gärningsmannaprofiler. Tillsammans med Leif GW Persson hade han gått igenom ett stort utredningsmaterial, och skräder inte heller orden:

I en utredning om Quicks förmenta mervetande om några fall tyckte sig psykologen Sven Åke Christiansson kunna visa att Quicks informationskällor inte varit massmediala.
Den skriften kunde redan från början avföras till avdelningen usel vetenskap. /SvD 2008-12-14

- Både van der Kwast och Sven Åke Christianson har övertygat sig själva och varandra om Quicks skuld. Och också bortsett från kalla fakta. Men samtidigt har Quick lyckats trassla sig igenom utredningen på ett väldigt skickligt sätt. Han har ibland förvånat även mig, säger Ulf Åsgård. /DN 2008-12-14

Vilka företräder då den andra sidan av saken? Psykoterapeuten Birgitta Ståhle var den som först presenterade Quicks erkännanden. På den rättspsykiatriska klinik där han vårdades hade hon "terapeutiska" samtal med honom under tusentals timmar och dubiösa former, som dock sanktionerats av såväl klinikledning som professorn och minnesforskaren Sven Åke Christiansson. Terapeuten larmade polismannen Seppo Penttinen som sedan under hundratals timmar i åtskilliga år förhört och vallat den misstänkte gärningsmannen på påstådda och faktiska brottsplatser.

Spindeln i nätet var åklagaren Christer van der Kwast som inte precis excellerade i kritiskt tänkande - tvärtom kunde man i TV-reportaget få höra hur han friserat och undertryckt information som pekat i "fel" riktning. Några kritiker har framhållit hans bedrövliga track record - han förlorar sina rättegångar mest hela tiden. Det tycker jag är orättvist eftersom det kan tyda på att han tar upp svåra och tvistiga ärenden, eller att lagstiftning eller domstolar är undermåliga. Försvarsadvokaten Claes Borgström uppbar arvoden på åtskilliga miljoner av skäl som inte framgått. Vad bidrog han med? Kanske är det betalning för någon sorts empatisk gärning.


Hur kunde detta få passera?

En viktig omständighet är Quicks tidigare kriminalitet. Han var inte alls någon oförarglig småtjyv som det antytts. Han var redan dömd till rättspsykiatrisk vård för pedofila övergrepp med sadistiska inslag, när han följde med en homosexuell man hem och plötsligt attackerade denne. Först slog han honom i huvudet med en stekpanna, därefter flera knivhugg. Det var nära att offret avlidit. Denna gång tycks inga sexualsadistiska motiv ha framkommit; gärningen framstår som svårbegriplig, och kanske just därför skrämmande, utmanande, spännande och (psykopatiskt) suggestiv.

Denna tidigare kriminalitet var väl känd för undersökarna - terapeuten, förhörsledaren, åklagaren, försvarsadvokaten och "vittnesexperten". Förmodligen ledde även detta deras tankar i fel riktning: en gång gärningsman - alltid skyldig. Man kan begära mer än så av välutbildade och välbetalda yrkespersoner på denna nivå! Var fanns deras kritiska tänkande, analytiska förmåga, integritet och respekt för rättsordningen?

En professor i psykologi borde också veta bättre. Har han aldrig hört talas om de tekniker som tankeläsare använder sig av (cold/hot reading)? Vid hot reading skaffar man sig på förhand och i hemlighet kunskap om det ämne som är aktuellt. Cold reading är flera olika tekniker som används av charlataner för att ge sken av att de kan läsa tankar eller komma i kontakt med andevärlden. Det måste vara ett minimikrav att en vittnespsykolog eller förhörsledare har elementära kunskaper om dessa trix så att de inte blir helt bortkollrade.

Men det blev de, om man får tro Quickens nya version: oskyldig. Han har för längesedan förbrukat sin trovärdighet, men det är oväsentligt. Det viktiga är att den senaste ståndpunkten har bättre stöd i verkligheten.

Den analytiskt orienterade psykologin, så kallad dynamisk psykologi, har dragit sitt strå till stacken. Det är bara att tacka för att denna pseudovetenskapliga tradition äntligen börjat trängas undan av KBT och andra mer evidensbaserade terapier och teorier. Tydligen har man i utredningen laborerat med tvivleaktiga begrepp som "multipla personligheter" och patologisk bortträngning. Hur många rättsövergrepp har inte skett med dessa kvasivetenskapliga analytikers alltför benägna bistånd!

Har kritikerna rätt - och det tror jag - så är detta den största rättsskandal i vårt land någonsin. Respekten för polis och rättsväsende skulle urholkas ännu mer. Fan vet om det skulle bli nåt kvar alls.


Läs även andra bloggares åsikter om cold reading, rättsskandal, Thomas Quick, Leif GW Persson, Kwast, Lambertz, JK, mord, resning